Liselotte o havsvespor

Vet att flera av er som är inne o läser undrar hur Liselotte mår. Det värmer hjärtat mycket att se alla kommentarer på facebook. TACK! Vet ju att ni också har ett liv som innehåller egna bekymmer o förhoppningsvis glädjeämnen som ni har fullt upp med. Desto större då när man tänker så och att ni har tid o ork att visa engagemang o kärlek.
 
Klockan är halv sex på morgonen här. Har ärligt talat haft lite dålig pejl på tidsskillnaden denna gång men det har säkert sina förklaringar. Tror dock att tiden i Sverige ligger 5 timmar innan så att de flesta av er sover nog nu.
 
Liselotte har haft feber sen ett dygn tillbaka ungefär o givetvis är det säkert ingen slump att hon är den enda av oss fyra som drabbats. Hon vaknade nyss o var brännhet, tog alvedon igen, kyldes av med hjälp av ac på full speed o handfläkt och har nu somnat igen.
 
Hon vill, som de flesta, inte till läkarn eller sjukhus. Men jag har sagt till henne att jag ska sticka ned till närmsta apotek o försöks få nån dundermedicin. De har förmodligen lite häftigare grejer här än hemma. Men hjälper inte det ganska snabbt så tillkallar jag läkare. Jag blir ju extra orolig eftersom hennes immunförsvar troligtvis inte funkar lika bra som våra. Vi får se o hoppas. Men då vet ni i alka fall att läget är hyfsat under kontroll.
 
Försöker mitt i detta att ändå reflektera över nuet. Vi har efter kort flygresa hamnat i badorten Nha Trang som ligger på Vietnams ostkust, känt för o ha väldigt fint bad/strand. Bor på ett standardhotell precis nere vid strandpromenaden som vi har bokat ett drygt dygn till. Men sen vet vi inte vart vi tar vägen. Som det känns nu med Liselotte lär vi ju bli kvar nån eller några extra dar.
 
Igår när vi kom var det mörkt o först idag nu när ljuset trätt in ser jag hur det verkligen ter sig. Ligger som i en bukt med lååååång strand omgiven av hotell, restauranger o affärer i ett klassiskt semesterortskaos. Är väl egentligen inte riktigt vår grej men för barnens o Liselottes skull passar det bra just nu.
 
Bara en kort bit ut ser det ut o krylla av frodiga öar. Har läst att det finns flera som kan vara värda o ge sig ut till. En av de har förbindelse med land via en linbana(!).
 
Vågorna var riktigt arga o höga igår. De är ju fortfarande i gränslandet här mellan årstiderna så vädret har varit lite oroligt. Men idag är det baaara stora vågor som leker tafatt med stranden medan molnprydd himmel är åskådare.
 
Har sett många vespor i olika länder på resor förut men detta kan vara vespans mekka. De kommer varken en o en eller två o två. De anfaller i flock som buffelhjordar på en asfaltssavann och trots att det är med liv som insats man varje gång tar sig över en väg går det ändå rätt bra. Hade samma intensiva trafik droppats ned på gatorna  i Kalmar stad hade kaoset o tragiken varit faktum. Men här bara funkar det. 
 
Familjens lilleman Alex vaknade till, satte sig upp, kikade på mig o sa nåt ohörbart. Bad han lägga sig igen o så ska jag också göra en stund innan apoteket öppnar.
 
KRAM
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Biljana

Tack fin skildring om resan och Liselotte. Du skriver så vackert om ljud, rörelser och målade bilder. 💗

Svar: Tack ♥
Tony Dahlberg

2013-10-23 @ 06:02:19
Postat av: Monica Dahlberg

Hej Tony,kanske vore bra att kontakta en läkare i alla fall.Så att det blir rätt antibiotika.Kan bara hålla tummarna för er o hoppas hoppas att det snart vänder.Kram till er alla tänker på er hela tiden❤

Svar: Vi hade läkare här som vi tror - de pratar så dålig engelska - konstaterade att hon har lunginflammation. Inget kul förstås men hon fick penicillin o lite andra mediciner o hon är lite piggare redan nu så jag hoppas det är ännu bättre i morgon. Kramar ♥
Tony Dahlberg

2013-10-23 @ 12:19:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0