Det är lite märkligt. Dryga nitton grader ute och en fjärdedel in i oktober. Trivialt kan tyckas men jag njuter i stupfulla drag när jag korta stunder kippar efter frisk luft mellan jobb-passen framför datorn och telefonsamtalen som är never ending story.
Borde fixa tätningen på balkongen innan monsunregnen sverper in, men säger som en vän - hur ska jag hinna med allt annat roligt om jag ska jobba 7-16? Var å andra sidan överhypad o duktig i söndags o gjorde "allt" höstgöra på en dag fastän jag hade feber o kände mig förkyld. Men jag gjorde ett litet experiment utan kemikalier. Tänkte att, det sägs ju att det inte är bra att ta ut sig när man har feber unt zu weiter. Så jag blev motvalls o frestade varje muskel medan svetten lackade. Och jag tror banne mig att jag skrämde skiten ur förkylningen. Så ska de kanske tas!?
Tanken lunkade förbi men jag lät den fortsätta sin promenad bort. Ska inte googla på vad för slags spindlar det finns i Vietnam. Ska inte det. För de som känner mig vet min spindelfobi o att jag o familjen snart drar till nämnda rike. För de som inte känner mig o läser o som kanske tänkte avlägga visit när vi är borta o kanske "låna" några värdefulla saker. För er kan jag bara i farten nämna att 1. Vi har inget värdefullt - vi lever upp pengarna. That´s it! Välkomna men slös med er energi. 2. Grannarna har full koll o jag litar på att de som prackade på oss det nya hemlarmet vet vad de talar om. Så det så!
Har alltid lite jobbigt med just spindlar vart jag än reser. Som jag läste nånstans är en fobi inget att bry sig om så länge den inte sätter upp hinder. Men jag skulle ju aldrig vägra åka nånstans av den åttabenta anledningen. Förutom kanske till Bali då. Hade en jobbarkompis som berättade att han o hans fru en gång semestrade på Bali, satt ute o åt på en restaurang med väldigt högt i tak där de såg hur spindlar model much bigger satt i sina nät ovan dem. So far so good.
När det var dags o betala notan stack frun ned handen i sin handväska för att ta upp pengar när hon i stället får upp en megaspindel varpå hon skrikandes o reflexmässigt slänger till med armen så att odjuret flyger i en vid båge genom restaurangen via andra bord vilket ledde till att stämningen naggades något i kanten bland övriga gäster.
Såg dessutom nyss att man på vissa ställer spär ut spriten med livsfarlig metanol och att en svensk plus femtio(!) andra människor nyligen förgiftats till döds. Så Bali med omnejd får bero ett slag. Ska jag prompt åka dit blir det öl ovin som törstsläckare i stället för mojito och med mina elektroniska spindelskrämmare i bagaget. Så det så! Vietnam nästa!!
Vi KOMMER att åka till Bali, älskling.
Bara så du vet. Det kommer vi.