zoogreat.blogg.se

En bedårande morgon av vår, eller snarare höst-tid. Vart tar alla fina fjärilar vägen? Bara en ynka sommarfluga kvar som sätter sig bredvid mig. Men den gör ju ingen sommar. Men för en gångs skull känner jag ett uns av sympati med sorten av djur. Han eller hon känner väl så klart som jag, vill liksom inte inse att sommaren packat ihop. Själv går jag fortfarande o tänker att jag kanske skulle cykla ned till bryggan för ett dopp. Det finns dock något skirt vackert med vägran till höst o golgatan som leder till vinter. Skirt som fjärliens vingar, envist som flugans påhälsning. Vackert som längtan efter ständigt liv. Idag väntar brädgården eller snarare Byggmax. 45 gånger 145 eller 45 gånger 175. Jag måste ta ett beslut om vilken dimension som räcker. Så torrt och mindre intressant för nån annan än jag. Men jag vill ju att brädan ska lira med mig, vara på min sida liksom. Har ju fel jobb egentligen eftersom jag dyrkar tid när jag får slå en spik genom lätthamrat trä. Nåväl - svårhamrat duger väl också även om det är mer bråkigt. Då kan jag meditera och tänbka stora o små viktiga saker som knorrar till livets snickeri. Haha - tänk om ingen läser det jag skriver :) Men jag får skriva i var fall. Så länge jag får göra det o spika lite ibland kan jag andas oavsett om det är sommarhöst eller annan tid i evigheten. Puss på er lördag!