Cirkus Toni Balboa

   Jag o cirkusen är dejavu, ett gytter av clowner, jonglörer och lindansande akrobater.
   Cirkusdirektören ropar ut pauser i en evighet. "Köp popcorn och nåt att dricka. Ni kan rida på kamelerna bakom tältet."
   Jag vill ha popcorn, läskeblask o gunga mellan pucklarna på en o samma gång. Men måste skynda tillbaka till föreställningen. Tänk om jag missar nåt. 
   Köper lite skratt en stund. Hundarna är fula men dansar lydigt. De är ett av de sätt som krymper min livstid på ett angenämnt sätt. Hjärtat slår för för de som hjälper min åtrå till livet, men var är alla?
   Har de lämnat föreställningen bara för att jag lyfte mig från stolen en stund på andra parkett?