Under krikon

Att basta är att leva lite till. Lite tillare och mycket varmare. Att varma sig i en senvårig afton efter promenad längs allfartsvägen med lomens röst i bakgrunden. Jag tror det är väldigt mycket natt nu. Den väntar o väntar på att jag ska göra den sällskap. Den som väntar på nåt gott borde lägga sig under ett krikonträd och känns dess singlande rester smeka kindena vid nedkomsten. Jag kommer till natten nu.

