Provencales getinghoning

Cornelis fick inget kulturstipendium. Men han åkte till Provence ändå för att insupa kulturdoften. Han tog förvisso omväg över Amsterdam innan han kikade in i Marseille o hälsade på hos Ann-Katrin. Han kunde att leva, men än mer visste han sanningar redan på sin tid.
 
Han såg samma turister där som här, samma solglsaögon och samma törst och samma gamla längtan att komma först. När tuppen gol ringde han på hos nämnda dam, åt hennes bullar och ställde till skandal. Ordnade med försoning strax innan hon hann säga nej. Föruom att det inte passade sig att göra så i staden Marseille insåg han att det fanns ungefär samma moralister där som här. Samma fasta normer och sura min.
 
Förutom att han konstaterade att Onassis hade en vackrare fru än Wallenberg, insåg han att det fanns ungefär samma kapitalister där som här. Samma finesser o samma pynt, o samma valuta fast i olika mynt.
Han såg heller ingen större skillnad mellan polisen där som här. Samma paroll o sång och samma chef för hundar och samma batong.
 
Slutligen konstaterade han att man kunde sitta i en källare långt upp i Hälsingland och vänta på att länsman skulle komma o vicka på apparaten. Det kunde man inte helt göra på Cote de Azur. Men han såg samma alkoholister där som här, samma fyllevisor o samma skrål fastän de säger santé medan vi säger skål.
Där fanns samma diskotek, samma dans o samma gamla längtan någon annanstans.
 
Om man skipper det vackra omslagspappret och ser hans text för vad det är så inser man att han berättade att de där borta i det där "konstiga landet" inte skiljer sig från oss när det gäller livets essenser. Vi människor är helt enkelt inte nämnvärt olika varandra oavsett fattig, rik, ful, snygg, ung eller gammal, eller ens svensk eller fransk. Kanske inte heller ens - Gud eller Allah förbjude - kristen eller muslim? Det om något kan vara värt att fundera över i tider som dessa när en del vill demonisera andra människor och förbjuda dem att komma till vårt säregna land där vi inte är som alla andra!? Eller är det inte det vi är? Samma fasta normer, sång o paroll, samma batonger och samma gamla längtan någon annanstans.

Kommentera här: