Jag väljer Näktergalen när jag själv får välja

   Det var val till Europaparlamentet härom dagen. Sådant som kanske hade passat bättre en höstdag med regnbågsfärgade löv på grenarna. Jag läste om ännu ett intelligenstest i min telefon med för många tumavtryck innan jag välvilligt visade upp mitt perfekta boardingkort. Hängde inte med när valresutaten började rullas upp eftersom jag satt på flyget från huvudstaden vid mälarens kontaktsvar till havet. Om intelligenstest tycker jag inte. Kära hustrun var uppjagad som om hon nyss kört på ett djur när hon hämtade upp mig. De hade först sagt att Fi gick mot tio procent men sedan ändrat sig och halverat siffran. IQ-test är i mina ögon en nördarnas tröst. 
- Kom! 
Liselotte ville att jag cyklade ut till "Pisseviken" för att få njuta en av sommarens få behagliga nattljusstunder. Det var alldeles magiskt. Den otroligt nog aldrig guldbaggebelönade Näktergalen skvallrade om en konsert på väldigt riktigt. Jag blev en råtta som sprang efter råttfångarens flöjttoner. Hon kom mot mig från bryggan och mådde bara bra. Finare än så blir det kanske aldrig aldrig.
   Fi fick ändå med ett mandat, eller klarare sagt med en representant i Europaparlamentet. En enorm seger för ett relativt nytt parti. Ett annat förbannat parti fick med två. Se mönstret och få full poäng i testet. 
- Jag får sitta här medan någon annans liv tog slut trots att vi var födda samma år. Hon tänkte kanske att hon drog det längsta grästrået från sommarängen där de tidigaste blommorna falnat inför försommarens obarmhärtiga värme. Det var ju i alla fall en chans på två att få leva tillsammans med sin kropp med opåskriven garantisedel.
   Räkna ut två komplicerade tal och få full fenomenal poäng. 
- Men skyll inte på de som missnöjesröstat på dem, replikerade en facebookvän. Skyll på politikerna som inte våggar ta i de känsliga frågorna.
Jag skyller alltid på mig själv först och sedan de andra. Vi har trots alla dåliga ursäkter en förbannad skyldighet att gå ut från väntrummet när vi väntar på att få resultatet från vårt IQ-test bara för att vi kommer till insikt om att vi fått chansen att leva och kommit till plötslig men inte för sen insikt om att det inte är IQ eller missnöjesröster som är det rätta eller viktiga i ett liv som människa.
   Det blåste upp alldeles väldigt plötsligt och bildade ett skojigt gycklarmönster på vattenytan. Vi noterade det som om vi satts på ett test. Svaret fanns ingen som rättade och vi smet utan att vänta på någon rättare. Vi cyklade genom natten bort från Näktergalens sång som en just då enda rätta del av det livet. Utan lyse men med ljuset på. 
 
 

Kommentera här: