Det enda du har kvar

Drömmarna. Allt så förgängligt. Från bästa vänner, föräldrar, snöflinga på tungans tipp till barn - om du har. Allting är lånat. Ge allt tid, för allt det du älskar är kvarglömt lånat gods liksom du. Drömmarna förgängs inte och blir alltid olånade. När du burit din allra sista bricka och inget mer finns att plocka av, förklädet inte nytvättat längre, då går du av och så länge det regnar kan du huka under farstubron och drömma om längtans. Lilla prinsessa brunögd. Jag lovar - du ska gå hel ur det här under turkost bluesparaply. 

Kommentera här: